Ja, ett nervvrak!

Sitter här nu i Nacka. Älskade älskade Nacka. Får mig själv att tro att jag aldrig kommer komma tillbaka, men 10 månader går ändå ganska fort. Jag är i alla fall livrädd och skraj som ett jag vet inte vad... och för vad? Jo, den där himla flygplatsen i Frankfurt (?). Jag har två timmar på mig från flyg tll flyg som direkt åker till Dallas. Men till saken, det går tåg och tunnelbanor runt och omkring den där flygplatsen. Jag har två timmar på mig. Jag är själv. Jag är inte ens 18 och jag är livrädd. Men vad ska jag göra? Har redan sagt till mig själv att jag vet att när jag står där på Arlanda om några timmar kommer jag inte vilja åka och den lilla lilla rösten i mitt huvud, som ibland brukar överrösta vad jag annars brukar tänka med, kommer gnälla och tjuta för att få sin vilja igenom att stanna kvar. Jag skulle alltså planera att helt enkelt vägra gå på planet. Idag började jag dock mitt mogna liv så jag sa till mig själv att jag faktiskt inte bör lyssna på den där rösten. Så, hur jag än vrider och vänder så kommer jag åka : ). Det kommer bli GRYMT och jag längtar. Tänker på er som orkar läsa <3

Kommentarer
Postat av: catti

sötnos! det kommer att gå SÅÅ bra för dig in the states, och i flygplatserna hihi ^^

ska bli kul o få läsa lite updates här om dina äventyr i USA =)

Ha det bäst!!

2008-09-01 @ 23:00:16
Postat av: Filippa

hoppas att du kommer uppdatera din bajskorv. usch saknar dig redan

2008-09-02 @ 21:19:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0