Som vanligt!
Jag ar som vanligt den enda som ar vaken. Ashlee har stuckit till jobbet och David kom som vanligt hem runt fyra inatt sa han lar ju sova tills ikvall nagon gang.
Igar var jag och vanessa bara hemma hela dagen och gjorde ingenting. Bade skont och trakigt. Nar Ashlee kom hem gick hon och jag en liten prommis till Starren och en kopp kaffe. Det var jattetrevligt och mysigt. Hon ar sa himla snall och vill sa val. Och hon sa att hon tycker att, forutom att jag var nere den har helgen, vi har blivit familj nu och inte visitors. Att David trivs jattebra med papparollen (hahahaha) och att hon alskar att ha oss runt omkring. Jag kanner att jag kan beratta det mesta for henne och sa att det ibland kanns som att jag ar i vagen. Hon bara skakade pa huvet och sa att vi aldrig ar i vagen nagonstans. Men still...hon skrev ju det. Eller inte att vi ar i vagen men att det ar skont nar vi har fullt upp. Iaf sa var det jattebra att prata med henne. Nar vi kom hem akte vi tre och hyrde tva skrackisar. Hm. Den ena var skitlaskig och jag holl pa att skita pa mig. Baby Blues! Ashlee stack ut och sprang och helt plotsligt gar vanessa ivag och borjar grata. Hm, vad ar det nuu da. ALskade vannen tyckte att det kandes som att de vill ha mig har mer an henne. Jag ar bra pa det dar med att trosta. Efter tio minuter var hon helt hundra igen. Bra jobbat Fanny! Jag klarar namligen inte av att se henne ledsen. Da blir jag ocksa ledsen. Men allt ar bra nu igen.
Vaknade vid fyra inatt av hundratusen saker i huvet. Det ar ju lov for i....! Vart vi skulle vilja aka nasta termin, Stipendiumet for en EFtripp, Mr Evetts project, klanning tills pa lordag, de dar ackliga scenerna fran filmerna och mitt i allt sa kommer isbjornen fran Guldkompassen ridande med mig pa ryggen. Hm... Ville lasa men vackte Vanessa sa jag slackte igen och somnade om pa stort. Nu ar jag trott. Onodigt.
Sag Wall-E igar morse ocksa. Sot sot sot och klockren. Amerika pa pricken.
Vad mer? Inte mycket.
Ciao! <3
Igar var jag och vanessa bara hemma hela dagen och gjorde ingenting. Bade skont och trakigt. Nar Ashlee kom hem gick hon och jag en liten prommis till Starren och en kopp kaffe. Det var jattetrevligt och mysigt. Hon ar sa himla snall och vill sa val. Och hon sa att hon tycker att, forutom att jag var nere den har helgen, vi har blivit familj nu och inte visitors. Att David trivs jattebra med papparollen (hahahaha) och att hon alskar att ha oss runt omkring. Jag kanner att jag kan beratta det mesta for henne och sa att det ibland kanns som att jag ar i vagen. Hon bara skakade pa huvet och sa att vi aldrig ar i vagen nagonstans. Men still...hon skrev ju det. Eller inte att vi ar i vagen men att det ar skont nar vi har fullt upp. Iaf sa var det jattebra att prata med henne. Nar vi kom hem akte vi tre och hyrde tva skrackisar. Hm. Den ena var skitlaskig och jag holl pa att skita pa mig. Baby Blues! Ashlee stack ut och sprang och helt plotsligt gar vanessa ivag och borjar grata. Hm, vad ar det nuu da. ALskade vannen tyckte att det kandes som att de vill ha mig har mer an henne. Jag ar bra pa det dar med att trosta. Efter tio minuter var hon helt hundra igen. Bra jobbat Fanny! Jag klarar namligen inte av att se henne ledsen. Da blir jag ocksa ledsen. Men allt ar bra nu igen.
Vaknade vid fyra inatt av hundratusen saker i huvet. Det ar ju lov for i....! Vart vi skulle vilja aka nasta termin, Stipendiumet for en EFtripp, Mr Evetts project, klanning tills pa lordag, de dar ackliga scenerna fran filmerna och mitt i allt sa kommer isbjornen fran Guldkompassen ridande med mig pa ryggen. Hm... Ville lasa men vackte Vanessa sa jag slackte igen och somnade om pa stort. Nu ar jag trott. Onodigt.
Sag Wall-E igar morse ocksa. Sot sot sot och klockren. Amerika pa pricken.
Vad mer? Inte mycket.
Ciao! <3
Kommentarer
Trackback
